Jag brusar ibland upp mig för småsaker, för vad gör det egentligen att min lampa inte fungerar? Hur viktigt är det att min granne ska gilla mig? Jag har viktigare saker för mig. Egentligen är jag nog ganska lyckligt lottad här i livet. Eller jag är det. Jag har min egna lägenhet, jag har ett fast jobb, jag har personer som bryr sig om mig. Framför allt har jag människor som jag bryr mig om. Vad vore jag utan alla dessa människor som får mig att skratta eller gråta? Absolut ingenting, jag skulle inte haft något. Eller vad vore mitt jobb utan mina supermysiga kunder som ger mig en stor kram när de kommer eller skrattar åt mig när jag skojar med dem. Eller alla på verkstaden som har blivit som en familj. Gud vad min vardag skulle varit tråkig utan alla dessa guldkorn runt omkring mig. Då, kanske, skulle min lampa varit ett problem. Men om jag bara ser saker från rätt perspektiv, är nog ingenting dåligt i mitt liv. 

Bertil på mitt jobb vet jag undrar hur jag alltid kan vara så glad. Svaret är att ni gör mig glad. Alla som ger mig glädje, ger jag glädje tillbaks till. Jag gillar att gilla er, ni gör det så lätt dessutom.