Men som jag skrev i nått inlägg tidigare var jag på kryssning till Tallinn i helgen. Den var sjukt kul och jag har då aldrig gjort bort mig så mycket under 48 timmar.
Situation 1: Vi har varit på båten en timme och vi är ursvultna. I restaurangen finns en stor tavla med alla maträtter. Jag går fram dit, där Denise och någon okänd kille står. Efter en stund utbrister jag (mitt jävla tourettesoffer): "Men det var ju fint här! Fast det luktar lite fitta.." i världens neutralaste ton. Efter det bubblat ur mig börjar både Denise och den främmande killen asgarva. Jag hann knappt fatta att jag sagt det. Tillslut står alla och garvar åt mig och jag blir illröd i ansiktet. Det språket är inte vad jag brukar använda bland folk, speciellt inte på en restaurang.
Situation 2: Ja, det blir värre. När vi ätit middag och är klara för att gå, försvinner resten av mina kompisar lite i förväg (jag måste dricka upp det sista av colan, trä på mig väskan, skjuta in stolen osv.) När jag är på väg ikapp dem så märker jag hur övriga matgäster garvar. Som alltid tror man att det är till en själv, vilket det oftast inte är. Men som en ren reflex tittar jag så allt sitter som det ska på mig. Vilket det inte gjorde, någon jävla stanns. Hela min kjol hade åkt upp. Hela min rumpa lyste av sin närvaro. Jag hade i och försig strumpbyxor, men väldigt tunna och genom skinliga sådana. Herregud. Vad är jag för en kvinna?
Och om inte det var nog hade vi glömt att betala notan! Så de stoppades oss vid dörren och vi blev tvungna att gå tillbaka, där fick jag panik igen. NEJ JAG VILL INTE GÅ TILLBAKA DIT. De som såg rumpan min ska i varje fall inte få nöjet att se mitt tomatröda antsikte. Det löste sig i varje fall och jag fick betala notan, och jag utbrister "Do you need my legitimäääätion?" ID hette det visst, aja, bjöd på den med.
Postat i Allmänt | 
(5) kommentarer
Trackbacks ()
(5) kommentarer
Trackbacks ()
Lämna en kommentar
